Mitt system rättare sagt. Har en nyckel som alltid passar till de dörrar jag vill öppna. Mornar är min favoritstund på dagen, går gärna upp tidigt för att ha flera timmar att i lugn och ro lägga grunden för dagen. Gillar hur tyst och lugn världen är tidigt om morgonen, hur det kan kännas som jag är själv med ljuset, skuggorna, tankarna och ljuden. På ett bra sätt.Jag skulle inte beskriva mig själv som en rutinmänniska, eller jag kan älska rutiner men är också i stort behov av att då och då gå tvärt emot rutinerna för att fånga en känsla av frihet, vill inte känna att jag rullar i ett ekorrehjul genom livet. Ekorrehjul är en av mina största rädslor i livet ska jag tala om. Det får mig att känna som om mitt liv redan är förutbestämt, vilket får mig att tvivla på poängen med allt. Vill forma livet fritt, vill att varje dag, vecka och månad ska kännas som första dagen på resten av livet där allt kan hända och allt kan vända. Hur som, med det sagt så påminns jag ibland om hur vissa rutiner för mig funkar som en språngbräda till den där världen där det känns som allt är möjligt. Det visar mer än något hur inställningen har mycket att göra med det mesta i livet. Förra veckan och början av denna hade jag den kanske värsta pms jag någon gång upplevt. De allra flesta år av mitt liv har jag knappt ens känns av det där. Men de senaste året eller så kommer det då och då en månad när det mesta känns övermäktigt och så ruskigt känsligt. För att du ska förstå nivån denna månad så lyssnade jag på ett podd-avsnitt om Winston Churchill när jag var ute och sprang och började gråta (fortfarande springandes) när berättaren beskrev hans begravning och hur kranarna i London hade sänkts ner som i en bugning för att hylla honom...Alltså, känsligheten visste inga gränser. Om du har upplevt något liknande kan du säkert känna igen känslan av att vakna upp när allt det där värsta är över. En sprudlande känsla i hela kroppen för att allt är så enkelt och bra? Så, nu svävar jag på moln trots att inget egentligen har hänt, förutom hejdå pms samt några dagar av min favoritrutin. Med den utsvävande inledningen ska jag nu komma till det faktiska innehållet. En rutin, som jag påminns om får mig att känna mig på topp varje gång jag får till det, är mina mornar. Det finns ett upplägg som tio av tio gånger får mig att känna otrolig tillfredsställelse. Upplägger lyder; gå upp tidigt, träna, duscha, smeta på 5 lager av olika hudvårdsprodukter, dricka kaffe och skriva dagbok under tiden Massimo äter sin frukost för att sedan ta med honom ut på en lång morgonpromenad. Under hela den här stunden så mycket som rör jag inte ens telefonen. Den behövs inte i den här bubblan, det är bara vi två i vårt lilla universum. När jag sedan går hemåt för att äta frukost och dra igång resten av dagen känns det som om allt vore möjligt. En morgonrutin som får mig att skörda de godaste av frukter. Bara vetskapen om att jag skapat ett sådant rum för mig själv får mig att må bra.Har du listat ut vad du gör eller kan göra för dig själv för att skapa de där rummen och känslorna av tillfredställelse? På många sätt känns det som ett lifehack, ett gratis men starkt livselixir.Kram
