Jag inspirerades av min syster tidigt i början av 2025 som hade bestämt sig för bara köpa second hand året ut. Jag gillade idén för att jag vet att jag skulle kunna klara mig på min garderob i många år framöver utan att behöva något mer. Att det skulle bli långtråkigt allt medan tiden går är en annan sak. En ganska bortskämd sak, om vi ska vara helt ärliga. Jag är väl bekant med känslan av hur ett nytt plagg som känns så speciellt precis när det köpts efter en tid bara blir en i mängden. Det går liksom inte att hålla den där "kicken" ett nytt plagg (eller pryl) ger vid liv hur länge som helst, upplever jag. Det är kanske delvis det som hela konsumtionshetsen som finns i samhället lever på. Oversize kavaj inköpt på Arkivet, dock inte köpt i år!Jag har aldrig varit en person som köper nya kläder hela tiden. Vad jag där emot har varit är en känsloshoppare snarare än en behovsshoppare. För det är ett som är säkert, när jag väl behöver något och är på jakt efter något specifikt - då finns det aldrig något sådant. Där emot har jag flera gånger i mitt liv överrumplats av den där känslan som från ingenstans säger "jag måste ha den här". Den känslan ville jag bli av med, eftersom sanningen är att jag väldigt sällan har behövt det där plagget. Färg har varit den röda tråden på de plagg jag bytt till mig i år - älskar färg! Gulliga blusar har det också blivit några.Så, min plan för året blev att det enda nyproducerade jag fick inhandla år 2025 var underkläder. Jag blev i samma veva bättre på att rensa ut min egen garderob. Plagg med etiketten"men den kanske kan vara bra att ha" fick en gång för alla lämna garderoben och såldes. Och flera på temat bäckebölja. Både byxorna och blusen är second hand, vid olika tillfällen. Gillar att bygga ihop egna "set" såhär, även om de inte alls är tänkta ihop. Flera av mina fynd har jag hittat på Vinted, och samtliga plagg där ifrån har köpts från budgeten som jag samlat ihop från det jag själv sålt. Många av tillskotten i garderoben under året har alltså hittat hem till mig genom byteshandel, noll kronor i utgifter. Andra plagg har jag hittat ute i fysiska butiker. Jag inte fört någon bokföring över mina klädinköp, för att jag tycker det är alldeles för tråkigt med siffror. Men jag skulle tro att den totala summan jag spenderat på plagg under 10+ månader i år är runt 1500kr (borträknat byteshandeln på Vinted). Då är en dryg tredjedel av den summan nya trosor och strumpor. Och jag har aldrig trivts så bra med min garderob som jag gör just nu! Inte ett second hand-fynd, men en klänning jag lånade från en väns garderob i somras när jag skulle på bröllop. Jag har lånat klänningar från vänners garderober till festligheter tidigare också, det känns som ett rimligt upplägg eftersom festklänningar är något jag väldigt sällan använder och en nyköpt därmed bara skulle bli hängande. Låna är toppen!Inga-nyproducerade-plagg-grejen har precis som jag hoppades fått mig att tänka till. Jag har sett fina nyproducerade plagg i butik, men har inte ens gått vidare i tanken mot att köpa dem för att jag vet att jag inte behöver. Och för att när man vant sig vid att fynda och köpa second hand känns det orimligt dyrt att köpa nytt - när det inte ens behövs. Dessutom är jakten och sökandet så mycket mer spännande än att gå in i en butik och enkelt plocka ner något från en hängare. Det är så mycket lättare att hålla sig borta ifrån att köpa nytt än jag trodde, det är bara en annan inställning.Jag har flera människor i min närhet som kör på samma bana, det inspirerar mig!
