Jag vill inleda med att skriva att jag egentligen inte gillar ordet självhjälpsböcker. Jag är helt för att människan mår bra av att utvecklas på olika plan genom hela livet (jag tror rent av att det är en av meningarna med livet), men jag är samtidigt av åsikten att det hela kan gå till överdrift. Vi måste också bara få kunna vara, utan att ständigt sträva efter att optimera oss själva på hundra olika sätt. Det är väl kanske just där, när det övergår från utveckling och lärande till optimering som jag känner att det gått lite onödigt långt. Optimering är ett ord jag ogillar starkt ska jag tala om, i alla fall när det kommer till att leva sitt liv. Det känns som att optimering kan suga passionen och charmen ur det en människa gör, jag vill ha ändlöst med passion och charm i mitt liv. Hellre det än att leva bokstavstroget efter diverse idéer om hur mitt liv ska bli så "perfekt" som möjligt.Jag tror att det finns en gräns där vi snarare stjälper än hjälper oss själva genom att gräva, försöka förstå och förbättra. Jag tror att det finns en gräns där vi snarare stjälper än hjälper oss själva genom att gräva, försöka förstå och förbättra. Var den fina linjen går är förmodligen individuellt för varje person; det kommer alltid finnas sökare och sorgligt nog även de som inte har gjort de allra mest grundläggande jobbet med sig själva. Vidare vill jag också nämna att jag tänker att dessa böcker bör läsas med en nypa salt, på grund av ovan nämnda resonemang. Inspiration, kanske inte nödvändigtvis en bibel.Trots allt jag skrivit ovan så återfinns ett gäng just självhjälpsböcker i min bokhylla. De flesta inköpta efter specifika händelser i livet där jag sökt förklaring, eller något i den stilen. Så, man skulle väl kunna säga att jag genom att visa upp den här bokhögen också blottlägger mitt inre. Tar er med på er resa med små stopp under mina tio senaste år. Vissa av dessa böcker var delvis väldigt intressanta, om inte annat är det spännande att läsa hur en annan människa ser på olika saker. De flesta böcker jag läst på temat självhjälp är amerikanska böcker och flera av dem är ibland lite väl....amerikanska för min smak. Det är väldigt mycket "den här boken kommer förändra ditt liv", skrivet i många olika former, innan det verkliga innehållet presenteras i slutet. Med den, halvbra insäljningen av dessa böcker, kommer här en recension! Medvetenhet, filosofi, kärlek, relationer, mat & hälsa och kvinnohälsa - det är våra teman för idag The Art of Loving - Enrich Fromm Den här bok köpte jag en vår i Rom, när jag hade sorg i hjärtat och ville tro på kärlek igen. Jag fick tipset i podden Allt vi inte har lärt oss om kärlek (som jag verkligen gillade men som tyvärr har lagts ner, alla avsnitt borde dock fortfarande finnas att lyssna på!). Jag satt vid magnifika statyer, i parker och med en cappuccino i handen på små piazzor och bläddrade mig igenom den här boken på bara ett par dagar.Istället beskriver han kärlek som en konstform, jämförbar med musik eller måleri, som kräver övning, disciplin och tålamod.The Art of Loving är en filosofisk och psykologisk bok där Erich Fromm argumenterar för att kärlek inte är något man "faller in i", utan snarare en aktiv färdighet som kräver kunskap, ansträngning och mognad. Ganska tidigt blir det tydligt att Fromm avvisar den romantiserade idén om kärlek som en känsla som bara "händer" – istället beskriver han kärlek som en konstform, jämförbar med musik eller måleri, som kräver träning, disciplin och inte minst tålamod. Den där våren när jag läste den boken gav det filosofiska synsättet på kärlek mig både tröst och förklaring. Fromm delar upp kärlek i olika former, ett sätt att se på kärlek som jag läst om mycket tidigare och som verkligen resonerar med mig. De olika typerna av kärlek beskrivs som; broderlig kärlek, moderlig kärlek, erotisk kärlek, kärlek till sig själv och kärlek till "Gud". En framträdande poäng i boken är att verklig kärlek är en vilja att ge, snarare än att få – en aktiv kraft som syftar till andras välmående. Fint tycker jag.Första upplagan av boken kom ut 1957 och den version jag har hemma publicerades 1995. Med tanke på hur längesedan det var är det extra intressant hur Fromm är kritisk till det moderna samhällets konsumtionskultur och individualism, som han menar står i vägen för äkta kärlek och mänsklig närhet. Det känns som att det mer än någonsin ligger något i det nu 30 år senare.En fin och mycket läsvärd bok om psykologi, filosofi och andlighet. Ur The art of loving Attached - Dr Amir Levine + Rachel S.F Heller Anknytningsstilar har blivit ett trendigt samtalsämne senaste tiden, känns det som. Jag tror att det finns viss poäng i att ha lite koll på anknytningsstilar, på samma sätt som att det är bra att förstå en parters personlighetsdrag rent generellt. Men jag tror också att anknytningsstilar lätt appliceras som en förklaringsmodell för hela världen, blir ett sätt att placera människor i fack och utifrån det tro sig veta exakt vad som pågår inne i en annan människas kropp. Kanske är det så, att ens anknytningsmodell är en vattentät förklaring till alla våra beteenden i en relation, eller så är det en utgångspunkt för att börja förstå en annan person på djupet.En klok vän, som har funderat och jobbat mycket med relationer tipsade mig om den här boken, efter ett samtal om min senaste relation som jag hade många obesvarade frågor efter. Boken förklarar hur - enligt författarna - de olika anknytningsmodellerna påverkar hur vi väljer partners, kommunicerar, hanterar konflikter och upplever närhet. Boken är skriven på praktiskt vis; med konkreta verktyg för att få ut någon form av förklaring av både ens eget och andras beteendemönster. Boken blandar forskning med exempel från verkliga relationer, som författarna jobbat med genom åren. Hela syftet är att läsaren bättre ska kunna förstå och förbättra sina kärleksrelationer.Emellanåt kändes boken lite seg; författarna går grundläggande igenom de olika anknytningsmodellerna och de som var långt ifrån mig eller personer som jag haft relationer med kändes där och då inte helt relevanta. Samtidigt presenterades idéer som förklarade beteendemönster som jag nästan blivit gråhårig av att försöka förstå mig på. Känslan att det känns som att författaren skriver till just mig fanns där. Jag tog även till mig flera handfasta tips och en påminnelse om vad som hjälper mig när det känns läskigt att kasta sig ut. Ur Attached Nineteen Ways of Looking at Consciousness - Patrick House Den här köpte jag i en liten bokhandel i London, för att den lockade ett sinne som behövde stillas.Författaren är neurolog och vetenskapsförfattare, och boken är formulerad på ett filosofiskt och nästan poetiskt vis. Den är skriven på ett sätt som väcker tankar och känslor, snarare än att vara helt tydlig, konkret eller förklarande. Vilket var vad jag hade hoppats på.House presenterar 19 olika teorier om medvetande (så som Integrated Information Theory, Global Workspace Theory, vilket ärligt talat säger mig noll). Poängen med boken är väl förvisso att det inte går att beskriva medvetenhet med en enskild teori, för att medvetenhet på många sätt är ett mysterium.Så, boken ger inga slutgiltigt svar på vad medvetande är. Det som blir tydligt är att det finns många sätt att tänka kring begreppet medvetenhet. Och att medvetenhet fortsatt är en av vetenskapens och filosofins mest svårfångade teman. Tycker frågan om medvetenhet är väldigt intressant och spännande, men jag kände inte att jag kom närmare några svar av att försöka ta mig igenom denna boken. Konsten att inte dö - Michael Greger & Gene Stone Det här är inte en bok för den som är lättpåverkad när det kommer till matrelaterade idéer. Huvudbudskapet är att en kost rik på grönsaker, frukt, fullkorn, baljväxter och nötter - det vill säga en växtbaserad kost - är nyckeln till att förebygga och i vissa fall vända allvarliga (och de vanligaste) hälsoproblem(en). Boken är uppdelad i olika kapitel som var och ett fokuserar på en sjukdom och sammanfattar vad forskningen säger om hur maten vi äter (och livsstilen generellt) kan påverka den. Det vill säga, det är inte direkt några övergripande nyheter som presenteras i boken, om man är en person som har läst det minsta om hälsa och kost tidigare.Författaren ger bland annat tips på tolv livsmedel och vanor att sträva efter varje dag för att uppnå en god hälsa. Som den hypokondriker jag är kan mängden information kännas överväldigande. Och jag behöver påminna mig själv om att jag inte kommer dö av cancer i morgon om jag inte lever till punkt och pricka efter allt som skrivs i boken. Nu för tiden är jag bra på att påminna mig om det, men det fanns en tid då jag var hysterisk och en bok som denna mest gav mig hjärnspöken. Så det kan var värt att tänka på en extra gång.Det går inte att komma undan att det är en faktarik och lättillgänglig bok baserad på mängder av studier. Jag har inte läst den från pärm till pärm, utan har använt den mer som ett uppslagsverk då och då. Men den har inte förändrat mitt liv direkt. Deep work - Cal Newport Det här är en bok som jag borde läsa lite i varje dag, eftersom innehållet är precis vad jag behöver påminnas om då distraktioner är bland mina största utmaningar i livet.Förmågan att arbeta fokuserat beskrivs i boken som en "superkraft" i dagens samhälle, och samtidigt som en förmåga allt färre behärskar.Boken handlar om hur du kan fokusera djupt och arbeta utan distraktioner, i en tid där vår uppmärksamhet hela tiden splittras av sociala medier, mejl och andra notiser. Det är nästan så att jag skäms när jag läser vissa delar, eftersom det känns som om någon som suttit och tjuvkikat på mig skriver orden direkt riktat till mig. Förmågan att arbeta fokuserat beskrivs i boken som en "superkraft" i dagens samhälle, och samtidigt som en förmåga allt färre behärskar. Författaren ger flera exempel på personer som applicerat just deep work i sitt arbete, och det låter så skönt.Disciplin beskrivs som en nyckel, och att träna upp sin koncentrationsförmåga görs på samma vis som när man tränar upp en muskel. Boken är uppdelad i två delar; den första som beskriver varför att arbeta fokuserat och djupt ger ett bättre resultat är att multitaska med ständiga avbrott (vilket ej känns som raketforskning direkt). Och den andra delen som tränar upp den där till synes näst intill bortglömda förmågan. Här får läsaren konkreta strategier (så som att skapa rutiner, sätta gränser, schemalägga fokustid och minska användandet av sociala medier. Åter igen; ingen raketforskning). Disciplin beskrivs som en nyckel, och att träna upp sin koncentrationsförmåga görs på samma vis som när man tränar upp en muskel. Det tror jag på till hundra procent, och känner själv vilken skillnad det blir när jag själv fullföljer de rutiner jag satt upp för mig själv. När jag stänger ute potentiella distraktioner, och som idag - när jag skriver denna text - har låtit telefonen fortsatt vara på flightmode (som den är varje natt) de fyra timmar som gått sedan jag gick upp i morse. För att kunna fokusera på denna text. Game changer. Woman code - Alisa Vitti Nu var det ett gäng år sedan (närmare bestämt 10) som jag köpte och läste den här boken, men jag minns att jag tyckte riktigt bra om den då. Jag köpte boken eftersom det inte stod till riktigt som det skulle i kroppen efter många år av ätstörningar, överträning och en allmänt hårt pressad kropp. Jag minns inte hur jag hittade boken, men jag köpte den i hopp om att återställa balansen, leva mer i samklang med min kropp.Jag har en fascination för menscykeln. Eller jag tycker det är häftigt att lära känna min kropp genom min cykel, förstå den bättre och lära mig hur jag ska ta hand om den för att den ska må så bra som möjligt ut ifrån ett hormonellt perspektiv. Det hjälpte den här boken till med. Dessutom har jag så länge jag kan minnas sökt svar inom praktiker som Ayurveda och österländsk medicin (vilket delvis påminner om innehållet i denna boken), eftersom enbart västerländsk medicin - och synsättet som kommer med den praktiken - inte resonerar med mig helt på egen hand. Kärnan i boken är idén om att "cykelsynka"; det vill säga anpassa sin kost, träning och livsstil i allmänhet efter menscykelns fyra faser. Eftersom - som alla som har mens nog kan känna igen - det kan vara som att leva olika liv att ta sig igenom de där faserna. Det skriver jag, som egentligen har haft en väldigt smärtfri och balanserad cykel i hela mitt liv (förutom de åren där den inte märkets av alls då). Ändå påminns jag ofta om hur märkligt det ändå är att människor med menscykel ska leva med ständigt hormonella skiftningar i större delen av sitt liv. Att samhället med sina förväntningar inte är det minsta anpassat efter oss. Och att det bara är så det är? Vitti menar att ett liv i synk med sin cykel kan lindra hormonella besvär som PMS, akne, trötthet och fertilitetsproblem men också ge öka energi, bättre fokus och allmänt välmående. I boken presenterar hon till och med specifik kost som med fördel kan ätas under cykelns olika delar, där har dock en gräns passerats för mig för längesedan. Det skulle i mina ögon lätt kunna bli en - eventuellt onödig - besatthet. Men kanske kan det hjälpa den som vill råda bot på en väldigt specifik utmaning, vad vet jag.I boken blandas vetenskapliga förklaringar med praktiska tips från författaren som själv upplevt hormonella problem. Det bjuds på kostråd och kunskap om hormoner i allmänhet på ett tillgängligt vis. Vissa påståenden inte är helt förankrade i traditionell västerländsk medicinsk forskning, vilket jag uppskattade eftersom jag inte tror att det nödvändigtvis som räcker för att ge hela förklaringen. Vad är dina tankar om självhjälpsböcker? Har du läst några? Någon du skulle rekommendera?
